Jag har alltid gillat att skriva. När jag väl hade bestämt mig för att skriva en spänningsroman ville jag använda mina erfarenheter från många års arbete i Regeringskansliet.
Boken ”Brytning” utspelar sig delvis i departementsmiljön och miljöminister Berit Andersson är en av huvudpersonerna. I boken är Berit partiordförande för Förenade Gröna. Hon känner sig allt säkrare i rollen men hot och angrepp i media tär på krafterna. Hon kritiseras även internt och hennes förre rival om partiledarskapet vill hämnas. När ett företag ansöker om att få starta uranbrytning i Granmarks kommun passar han på. Berit inser att en kampanj pågår för att få Granmarks kommun att säga ja till uranbrytning. Berit misstänker en intern läcka och någon hon inte känner håller henne under uppsikt. Och på vems sida står egentligen hennes statssekreterare?
Här nedan ett par citat ur boken.
”En mörk siluett skymtade där i trädgårdsstolen… Hon gick in i rummet och blåste ut värmeljusen. Sedan släckte hon en golvlampa vid fåtöljen. Sakta gick hon tillbaka mot fönstret. Hon undvek att gå ända fram mot rutan och försökte ändå se ut över gården. Ja, mannen satt kvar. Orörlig och vänd åt hennes håll.”
”Vivianne och han tänkte på samma sätt, de var båda resultatinriktade och orädda. Dessutom hade han märkt att Vivianne ogillade Berit. Hon tyckte att Konservativas partiordförande Rune lyssnade för mycket på miljöministern… De två kvinnorna konkurrerade om statsministerns öra. Lennart skrattade och drack av sin mörka öl. Jovisst, det var så det var, tänkte han. Själv samarbetade han hellre med Vivianne än med Berit.”